Likabehandlingsplan



Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Växjö Waldorfförskola

2022-2023



Augusti 2022







                                                     



Innehåll

  1. Vision, mål och syfte
  1. Styrdokument
  1. En kort beskrivning
  2. Diskriminering
  3. Trakasserier och kränkande behandling
  4. Så här arbetar vi
  1. Kön
  1. Könsidentitet eller könsuttryck
  1. Etnisk tillhörighet
  1. Religion eller annan trosuppfattning
  1. Funktionsnedsättning
  1. Sexuell läggning
  1. Ålder
  1. Sexuella trakasserier
  1. Rutin vid misstanke om trakasserier eller kränkande behandling
  1. Uppföljning och utvärdering föregående års plan
  1. Vision, mål och syfte


Vision:

Diskriminering, kränkande bemötande samt hot och våld ska inte förekomma på Växjö Waldorfförskola. Vår verksamhet ska kännetecknas av att vuxna och barn bemöter varandra med omtanke och respekt.


Mål:

Att främja barns och vuxnas lika rättigheter och möjligheter 

Syfte:

Att förebygga och förhindra trakasserier och diskriminering på grund av:

  • kön
  • könsidentitet eller könsuttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder



  1. Styrdokument
  • Kap 6 i Skollagen
  • Diskrimineringslagen 2008:567


  1. En kort beskrivning

En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Alla barn och vuxna har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling.



  1. Diskriminering

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.

Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Ett exempel kan vara när en pojke går före en flicka i kön till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.

Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar barn eller vuxna på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. 

  1. Trakasserier och kränkande behandling

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker barns eller vuxnas värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara

fysiska (slag, knuffar)

verbala (hot, svordomar, öknamn)

psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)

texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier).

Trakasserier är uppträdande som kränker barns eller vuxnas värdighet och som har samband med

kön

etnisk tillhörighet

religion eller annan trosuppfattning

funktionshinder

sexuell läggning

könsöverskridande identitet eller uttryck

ålder

sexuella trakasserier är trakasserier av sexuell natur.

Kränkande behandling är uppträdande som kränker barns eller vuxnas värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret.


6. Så här arbetar vi

pastedGraphic_1.png

Analys 

Vi på Växjö  Waldorfförskola arbetar med följande frågeställningar som vi bär med oss in i diskussioner och i vårt normkritiska tänkande när vi arbetar med likabehandlingsplanen.

  • Hur kan barn eller vuxna bli kränkta på sätt som har samband med någon av de diskrimineringsgrunderna?
  • Hur kan barn eller vuxna bli orättvist behandlande på sätt som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna?
  • Vad kan göras för att förbättra barns och eller vuxnas vardag i vår verksamhet med tanke på någon av  diskrimineringsgrunderna?
  • På vilket sätt och i vilka sammanhang kan barn eller vuxna bli utsatta för sexuella trakasserier, vad kan vi göra åt det?

Mål och åtgärder

  • Konkreta mål och åtgärder sätts upp inom varje diskrimineringsgrund.
  • Konkreta mål och åtgärder för identifierade risker rörande sexuella trakasserier.



Uppföljning

Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsarbetet görs en gång per år. Konkreta åtgärder och eventuella incidenter dokumenteras, kommuniceras och åtgärdas enligt plan.


  1. Kön


Analys

Det finns könsstereotyper i samhället som kan se ut på följande sätt, att pojkar och flickor tilltalas olika. Pojkar på ett mer bestämt tillrättavisande sätt och på långt avstånd, och att flickorna behandlas på ett mer konfliktlösande och mjukt sätt.

Förväntningar på pojkar och flickor kan se olika ut. Pojkar förväntas vara mer rörliga och fysiskt starka medan flickor förväntas vara mer pyssliga, stillsamma och skötsamma

Mål och åtgärder

Att varje barn ges möjlighet att utveckla så många sidor av sin personlighet som möjligt.

Flickor och pojkar ska behandlas på samma sätt. Pedagogerna ska behandla både flickor och pojkar på ett konfliktlösande sätt där man pratar med barnen på ett nära avstånd. Använda lekmaterial som inte ger könsstereotypa signaler.

Främjande likabehandling

Alla barn ska ges möjlighet att öva sig i att hjälpa varandra, äldre hjälper de yngre med ex. påklädning, eller tvärtom.

Uppföljning

Likabehandlingsarbete ska finnas som en stående punkt på agendan vid kollegium för att främja ett normkritiskt tänkande och föra diskussioner i arbetslaget och i föräldragruppen.


  1. Könsidentitet eller könsuttryck



Mål och åtgärder

Det ska kännas fritt för alla att klä sig som man vill. Alla barn ska kunna leka vilken lek man vill och spela vilken roll man önskar.

Främjande likabehandling

Pedagoger kan använda sagor och dockteater för att neutralisera mindre vanliga tecken på könsidentitet och könsuttryck.

För att förhindra fördomar som sprids, bör ämnet tas upp på föräldramöte.

Uppföljning

Likabehandlingsarbete ska finnas som en stående punkt på agendan vid kollegium för att främja ett normkritiskt tänkande och föra diskussioner i arbetslaget och i föräldragruppen

  1. Etnisk tillhörighet 

Analys

Vi vill främja en mångkulturell miljö på förskolan.

Mål och åtgärder

Alla barn skall känna tillhörighet och känna sig delaktiga i verksamheten, och känna sig accepterade i barngruppen oberoende av vilken etnisk tillhörighet barnet har eller av vilken trosuppfattning barnets familj utövar. 

När pedagogen träffar nya familjer som har en annan etnisk bakgrund eller utövar en särskild religion, kan man bjuda in föräldrarna och be dem om att berätta något ifrån sin kultur. 

Främjande likabehandling

Pedagogen kan välja att berätta sagor från de länder som representeras i barngruppen.

Pedagogen kan t.ex. tillverka dockor med olika hudfärg och med klädsel som särpräglar en viss religion.

Uppföljning

Likabehandlingsarbete ska finnas som en stående punkt på agendan vid kollegium för att främja ett normkritiskt tänkande och föra diskussioner i arbetslaget och i föräldragruppen.

  1. Religion eller annan trosuppfattning



Mål och åtgärder

Alla barn, oavsett religion ska känna sig lika värda och ska bli behandlade med respekt av både barn och vuxna. Mångfald ska upplevas som positivt och berikande i våra barngrupper.

Främjande likabehandling

Pedagogen skall vara öppen för hur barnen tänker inför olika högtider som finns i det svenska kulturarvet, och vara öppen i samtal angående trosuppfattning som förs mellan barnen som ex att man kan tro olika. Pedagogerna ska ta tillvara tillfällen då barn eller föräldrar kan berätta om sin religion och hur man firar olika högtider.

Pedagogerna ska ha ambition att titta och understryka likheter i stället för skillnader samtidigt som skillnader ska förmedlas som positiva.

Uppföljning

Likabehandlingsarbete ska finnas som en stående punkt på agendan vid kollegium för att främja ett normkritiskt tänkande och föra diskussioner i arbetslaget och i föräldragruppen.

  1. Funktionsnedsättning

Analys

Avvikande utseende, beteende eller fysisk förmåga kan vara upphov till trakasserier eller kränkningar. Anledningen kan många gånger vara okunskap eller rädsla.

Mål och åtgärder

Förskolan ska vara tillgänglig och trygg för alla barn.

Därför ska den fysiska miljön vid behov anpassas för barn med olika förutsättningar, det kan vara allt från förbättrad belysning till borttagande av hindrande objekt.

Lekar och aktiviteter ska anpassas så att alla kan delta efter sina förutsättningar.

Främjande likabehandling

Pedagogerna ska införskaffa kunskap om hur det är att leva med olika funktionsnedsättningar. Därefter kan denna kunskap på ett lekfullt sätt förmedlas till barnen.

Ämnet bör också tas upp på föräldramöte för att skapa en förståelse även i hemmen.

Uppföljning

Likabehandlingsarbete ska finnas som en stående punkt på agendan vid kollegium för att främja ett normkritiskt tänkande och föra diskussioner i arbetslaget och i föräldragruppen.


  1. Sexuell läggning

Analys 

Normen är att barn lever i heterosexuella familjer. 

Okunskap och brist på empati kan ge upphov till trakasserier och diskriminering.

Mål och åtgärder

Ingen, varken barn eller vuxen ska känna sig åsidosatt eller mindre accepterad.

Pedagogerna ska använda uttrycket förälder mer. Pedagogerna ska föregå med gott exempel och vara förebilder i att visa respekt och empati för alla. De ska uppmuntra barnen att hjälpa varandra och att samarbeta.

Främjande likabehandling

Pedagogerna kan inhämta kunskap från homo- eller bisexuella föräldrar. Man bör samtala om ämnet i kollegium.

I barngruppen kan pedagoger och barn göra dockspel, berätta sagor och leka lekar där föräldrarna ibland är andra än normen mamma och pappa.

Uppföljning

Likabehandlingsarbete ska finnas som en stående punkt på agendan vid kollegium för att främja ett normkritiskt tänkande och föra diskussioner i arbetslaget och i föräldragruppen.

  1. Ålder

Analys 

De äldre barnen kan lätt dominera när det gäller att komma till tals, eftersom de har en större vana vid att berätta, förstår förväntningar och perspektiv samt har ett större ordförråd. De kan även visa brist på tålamod när det gäller att ha de yngre barnen med i sina lekar.

Pedagogerna kan följa den lätta vägen, det vill säga att låta de som redan kan och som visar mest initiativkraft, få styra samtal och lekar.

Mål och åtgärder

Pedagogen har en uppgift att vinnlägga att alla kommer till tals stor som liten.  Även i leken kan pedagogerna hjälpa till genom att föreslå roller och uppgifter som passar de yngre barnen och som gör att de blir delaktiga i leken eller aktiviteten.

Främjande likabehandling

Att på ett effektivt och lekfullt sätt använda tiden vid samlingarna på att öva turtagande och att lyssna på varandra, kan vara främjande för gemenskapen och inkluderingen i gruppen. 

Uppföljning

Likabehandlingsarbete ska finnas som en stående punkt på agendan vid kollegium för att främja ett normkritiskt tänkande och föra diskussioner i arbetslaget och i föräldragruppen.


  1. Sexuella trakasserier

Analys

När något barn tvingar en kamrat att leka könslekar eller klä av sig. Om båda barnen är med på leken, så kan de göra varandra illa.

Denna typ av trakasseri kan förekomma på platser som är undanskymda och där pedagogerna har svårt att överblicka hela tiden.

Mål och åtgärder

Alla barn ska känna sig trygga och värdigt behandlade på vår förskola. Ingen ska känna sig tvingad att leka lekar som innebär att göra saker med sig själv eller andra som den inte vill. 

Pedagogerna skall ha uppsikt över alla skrymslen och vrår. Om det upptäcks att barn leker könslekar, skall pedagogen avleda leken utan att barnen känner skam eller skuld.

Uppföljning

Likabehandlingsarbete ska finnas som en stående punkt på agendan vid kollegium för att främja ett normkritiskt tänkande, och för att föra diskussioner i arbetslaget och på föräldramöten. 

  1. Rutin vid misstanke om trakasserier eller kränkande behandling
  • Varje misstanke om trakasseri eller kränkande behandling ska direkt rapporteras till förskolechef och/eller medarbetare på förskolan
  • Misstanken ska dokumenteras och arkiveras hos förskolechef
  • Föräldrar till de inblandade barnen ska informeras och ombeds tala med sitt barn om saker och förklara 1) att man inte gör så samt 2) varför man inte gör det. Barnet som blivit utsatt, ska få en vettig förklaring till varför detta hände och en försäkran om att de själva inte gjort något tokigt. Detta för att stärka självkänslan.
  • Om det bedöms som lämpligt kan incidenten objektivt tas upp på ett lekfullt sätt till exempel som saga, för att främja likabehandling.
  • Vid upprepande tillfällen och då något blir ett problem, ska incidenterna tas upp på föräldramöte.
  • Vid behov kan man konsultera extern pedagogisk handledning. 





  1. Uppföljning och utvärdering föregående års plan

En årlig utvärdering av planen skall göras enligt följande modell:

  • Genomgång med alla medarbetare av rapporterade incidenter
  • Genomgång med alla medarbetare av protokoll från kollegium
  • Genomgång med alla medarbetare av protokoll från föräldramöten
  • Genomgång med alla medarbetare av nya förutsättningar, tex nya barn och/eller föräldrar eller personal som förändrar förutsättningarna för planen
  • Genomgång med alla medarbetare av nya riktlinjer eller lagar
  • En utvärdering av årets likabehandlingsarbete blir inledningen på nästa års likabehandlingsplan.
  • Planen revideras inför det nya läsåret i enlighet med resultaten av ovanstående genomgångar. Nya prioriteringar samt fokusområden introduceras efter behov.
  • Den nya planen kommuniceras till alla medarbetare och förändringar kommuniceras till föräldrar vid föräldramöte.
  • Lämpliga delar av den nya planen samt orsaker till förändringar av planen kommuniceras till barnen på ett sätt som väcker tanke och inspiration till främjande av likabehandling och acceptans och nyfikenhet inför olikheter och mångfald. Detta kan göras genom sagor, dockspel eller under samtal vid samlingar.
  • Den nya Likabehandlingsplanen distribueras till alla avdelningar och används för konsultation samt ett arbetsredskap.












Växjö Waldorfförskola

Blankett för anmälan om diskriminering och kränkande behandling på vår förskola. Vi är ytterst måna om att allt du ser, allt du hör skall du anmäla så att vi fångar upp det som inte står rätt till i tid.

Anmälan om misstanke om eller observation av diskriminering, mobbning, trakasserier, kränkande behandling, rasism och/eller främlingsfientlighet gällande alla barn eller vuxna.

 

Misstanke

 Observation


Det utsatta barnet/medarbetarens/personens namn


____________________________________________________________________


Avdelning_____________________________________


Beskrivning av situationen/händelsen











Datum___________________


Namn_______________________________________________________________


Lämnas till rektor